Det handlar inte om att finna den man vill leva tillsammans med.
Det handlar om att finna den man inte kan leva utan.
Idag är det 14 år sedan han blev min. Han som idag är den person jag ser upp till allra mest. Han som alltid finns där och ger en värmande kram när det behövs som mest. Jag inser att jag är en lyckans ost!
Vad är egentligen finare än att bli älskad för den man är?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar