Vid renoveringen av föräldrarnas hus tog mamma hand om alla gamla dörrar. De skulle vitmålas allihop, men först var det var några lager färg som skulle väck. Jag hjälpte till emellanåt och fick känna på hur jobbigt och tråkigt det var att skrapa och skrapa och skrapa. Men det var samtidigt kul att se alla olika färgkombinationer som kom fram. Brunt, grönt, blått, lila och allt möjligt (mina gamla släktingar har tydligen piffat ordentligt genom de senaste århundradena).
De flesta var rätt så gräsliga, men en dag när mamsen som bäst stod och skrapade på en av dörrarna blev jag lite paff. Jag som alltid varit svag för mintgrönt blev genast störtkär i dörren som låg under det vassa skrapbladet! "Snälla skrapa inte mer".
Dörren hamnade i min ägo! Lycka! Men vad ska då jag med ett mintgrönt gammalt dörrskrälle till? Ja, inte vet väl jag. Men min är den och jag kan nog klura länge på var den ska hamna...
Förstår dig, vilken dörr!
SvaraRaderaunderbar, ska bli kul att se var den hamnar... kanske ett bord, kanske ett platsbyggt skåp... det blir nog säkert ngt mer orginellt om jag känner dig rätt ;) spännande! Kram mia
SvaraRaderaHmm... ett mintgrönt bord har jag ju redan (fast det kanske inte är något man kan ha för många av?). Ett skåp däremot är en bra idé för framtiden... :o)
SvaraRaderaKram!